Betyg och bedömning

Bild: Helena Bergendahl

Vi ger här en övergrippande sammanfattning av hur vi bedömer elevernas kunskaper och färdigheter i de fyra SO-ämnena: Geografi, Historia, Religion och Samhällskunskap. För en utförligare beskrivning av de olika kunskapskraven för respektive ämne hänvisar vi till UNIKUM och skolverkets hemsida.

Något förenklat kan man säga att det är 5 fem färdigheter vi bedömer i samtliga SO-ämnen.

Analysförmåga (denna förmåga är viktigare än de övriga 4 tillsammans.)

Se utifrån och växla mellan olika perspektiv

Beskriver orsaker och konsekvenser

Föreslå lösningar

Förklara och påvisa samband

Jämföra: likheter och skillnader

Jämföra: för- och nackdelar

Begreppsförmåga

Vilka begrepp används?

Förstå innebörden av begreppen

Koppla begreppen till varandra

Använda begreppen i olika sammanhang

Använda begreppen i nya sammanhang

Kommunikativ förmåga

Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter

Framföra och bemöta argument

Redogöra - Presentera

Resonera - Redovisa

Motiver - Formulera

Samtala - Diskutera

Förmåga att förstå och behandla information

Söka

Samla

Strukturera / Sortera

Kritiskt granska information

Skilja mellan fakta och värderingar

Avgöra källors användbarhet och trovärdighet

Metakognitiv förmåga (förmågan att förstå sitt eget lärande.)

Tolka - Värdera

Reflektera

Pröva och ompröva

Ha omdömen om - Avgöra rimligheten

Välja mellan olika strategier

Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang

Vi gör skilland mellan elevens kunskapsbredd och kunskapsdjup. Att ha bred kunskap betyder att eleven har faktakunskaper. Att ha djup kunskap betyder att eleven kan analysera, se orsaker och konsekvenser samt har förmågan att se på händelser och företeelser ur olika perspektiv. Det är den djupa kunskapen som eleverna ska utveckla mest och det är de förmågorna som skolverket väger in i de högre betygsstegen.

Alla elever måste ha goda faktakunskaper men det räcker inte för höga betyg. Eleven måste kunna använda sina faktakunskaper för att visa fördjupad kunskap.

Exempel:

En elev kommer inte få ett högt betyg även om eleven kan räkna upp Sveriges alla floder. Det är först när eleven använder sina kunskaper om floder för att resonera om hur vi människor påverkar och påverkas av floder. Vilka funktioner en flod kan ha och hur det har förändrats över tid. Hur olika personer använder och nyttjar floden på olika sätt.

Flugfiskaren gör det på sitt sätt och den ansvarige för ett vattenkraftverk gör det på sitt sätt. Med detta vill vi visa att elevens analyserande förmåga är helt avgörande vid vår bedömning av elevens kunskaper och var på betygsstegen eleven befinner sig.

Samma resonemang går att beskriva i denna enkla tabell:

Bedömning av kunskapens bredd och djup

Bedömnings aspekter	Godtagbara kunskaper	Mycket goda kunskaper
Kunskapens bredd: Kvantitativ bedömning. Underbyggda resonemang som kännetecknas av att..	Eleven använder lite fakta, få exempel, beskrivningar, förslag, källor och ställer få frågor.	Eleven använder mycket fakta, många exempel, begrepp, beskrivningar, förslag, källor och ställer många frågor.
Kunskapens djup: Kvalitativ bedömning. Utvecklade resonemang som kännetecknas av att...	Eleven använder få och korta ”kedjor” av samband, begreppsrelationer, orsaker, konsekvenser, lösningar, mönster, förklaringar och perspektivbyten.	Eleven använder många och långa ”kedjor av samband, begreppsrelationer, orsaker, konsekvenser, lösningar, mönster, förklaringar och perspektivbyten.